Kinetisk energi — rörelseenergi Ek = ½mv²
Rörelseenergin växer kvadratiskt med hastigheten — dubbel hastighet ger fyra gånger så mycket energi. Räknaren visar både Ek (rörelseenergi) och Ep (lägesenergi).
Rörelseenergi (Ek)
Lägesenergi (Ep)
Konkreta scenarier
- Personbil 1 500 kg i 30 km/h: ca 52 kJ — motsvarar att falla från ca 3,5 m höjd.
- Personbil 1 500 kg i 50 km/h: ca 145 kJ — motsvarar fall från 10 m (cirka 3 vånings hus).
- Personbil 1 500 kg i 70 km/h: ca 283 kJ — motsvarar fall från 19 m (cirka 6 våningar).
- Personbil 1 500 kg i 90 km/h: ca 469 kJ — motsvarar fall från 32 m (cirka 10 våningar).
- Snöskoter 350 kg i 50 km/h: ca 34 kJ.
- Vuxen löpare 80 kg i 18 km/h: ca 1 kJ.
Det är därför hastighetsförhöjningar i kollisioner är så farliga: skadenivå beror på den avsatta energin, som växer som kvadraten på hastigheten. En kollision i 70 km/h har dubbelt så hög energi som en i 50 km/h.
Vanliga frågor
Vilken formel ligger bakom räkningen?
Den klassiska fysikformeln visas under räknaren tillsammans med en förklaring av variablerna. Räkningen följer samma definitioner som används i Skolverkets kursplaner för fysik 1 och 2.
Tar räknaren hänsyn till luftmotstånd, friktion eller andra verkliga effekter?
Nej, räknaren använder idealiserade formler (vakuum, friktionsfritt). I verkligheten kan resultatet skilja sig, särskilt vid höga hastigheter eller låga densiteter. Praktiska tumregler visas i förklaringen.
Vilka enheter används?
SI-enheter används som standard (meter, sekund, kilogram, newton). Räknaren visar ofta också omvandlingar till vardagsenheter (km/h, kalorier, etc.) där det är användbart.
Kan räknaren användas i fysikuppgifter och labb?
Ja — räknaren bygger på samma formler som kursplanerna. Den ersätter inte själva beräkningsstegen som ska visas i en labbrapport, men kan användas för att verifiera ett resultat.