Acceleration — räkna ut a = Δv/Δt
Acceleration är förändring av hastighet per tidsenhet. Mätenheten är m/s² — antalet meter per sekund som hastigheten ändras varje sekund. Gravitationen ger 9,82 m/s².
Räkna ut
Accelerationsexempel
| Källa | Acceleration |
|---|---|
| Gravitation (jord) | 9,82 m/s² |
| Gravitation (måne) | 1,62 m/s² |
| Vanlig personbil 0–100 (10 s) | 2,78 m/s² (0,28 g) |
| Sportbil 0–100 (4 s) | 6,94 m/s² (0,71 g) |
| Tesla Plaid 0–100 (2,1 s) | 13,2 m/s² (1,35 g) |
| F1-bil under inbromsning | ~50 m/s² (5 g) |
| Rymdraketstart (Falcon 9) | ~10 m/s² (1 g) första minuten, 40 m/s² (4 g) max |
| Stridspilot i sväng | 50–90 m/s² (5–9 g) |
| Krocktest 50 km/h → 0 på 0,2 s | ~70 m/s² (7 g) |
| Berg- och dalbana, topp | 30–40 m/s² (3–4 g) |
Formeln
a = (v₂ − v₁) / t
Positiv accelerationen → hastigheten ökar. Negativ (retardation) → hastigheten minskar.
Sträcka under acceleration
Vid konstant acceleration: s = v₁ · t + ½ · a · t²
Om v₁ = 0: s = ½ · a · t² = ½ · v₂ · t (sträckan = medelhastigheten gånger tiden).
Newton 2:a lag — kraft och acceleration
F = m · a. En kropp med massa m accelereras med a när nettokraften F verkar:
- 1 kg accelereras med 1 m/s² av kraften 1 N (Newton)
- 75 kg människa under 1 g (fritt fall) → 736 N kraft (lika med vikten)
g-krafter och människan
| g | Effekt på människa |
|---|---|
| 0 g | Tyngdlöshet |
| 1 g | Normal jordytetyngd |
| 2–3 g | Berg-och-dalbana, kortvarigt obekvämt |
| 4–5 g | Synfält minskar, kan blackouta efter sek |
| 5–9 g | Stridspiloter med G-dräkt, hård träning krävs |
| 20+ g | Dödligt vid kort exponering |
| 50+ g (kollision) | Dödligt även vid bråkdelen av sekund |
Användning
- Bilteknik: 0–100-tider mäter acceleration
- Krocktest: retardation avgör skadenivå
- Idrott: friidrottare optimerar startacceleration
- Flygteknik: g-krafter i sväng och stigning
- Hissar: behaglig hiss har acceleration ~1 m/s²
Vanliga frågor
Vilken formel ligger bakom räkningen?
Den klassiska fysikformeln visas under räknaren tillsammans med en förklaring av variablerna. Räkningen följer samma definitioner som används i Skolverkets kursplaner för fysik 1 och 2.
Tar räknaren hänsyn till luftmotstånd, friktion eller andra verkliga effekter?
Nej, räknaren använder idealiserade formler (vakuum, friktionsfritt). I verkligheten kan resultatet skilja sig, särskilt vid höga hastigheter eller låga densiteter. Praktiska tumregler visas i förklaringen.
Vilka enheter används?
SI-enheter används som standard (meter, sekund, kilogram, newton). Räknaren visar ofta också omvandlingar till vardagsenheter (km/h, kalorier, etc.) där det är användbart.
Kan räknaren användas i fysikuppgifter och labb?
Ja — räknaren bygger på samma formler som kursplanerna. Den ersätter inte själva beräkningsstegen som ska visas i en labbrapport, men kan användas för att verifiera ett resultat.